Snarare är frågan Hur gör man inte? ...för att gå ner i vikt. Jag har aldrig försökt med det så jag är ingen expert i ämnet. Men jag råkade av en slump väga mig för någon vecka sedan. Vågen gick ner under 80 kg för första gången på flera år. För fem år sedan vägde jag 83 kilo i rena muskler och stål. Inte en gnutta fett på kroppen. Den senaste året har jag fortsatt vägt 83 kilo, men med den ogynsamma kombinationen fet& klen.

Murray proppar på blå. TUNGT!
Mickes och min kajaktur blev ett litet startskott för min träning under hösten. Jag har för en gångs skull haft en viss kontinuitet i min träning. Detta innebär alltså innebandy på tisdagar, stavgång på torsdagar och husbygge under helgen (med 30 minuters rullskidåkning på lördagsmorgonen som frukost). Detta har pågått konsekutivt nu under några få veckor och således renderat mig en viktnedgång på dryga 3 kilo. Två ganska klara frågor springer ur detta faktum. Hur gör man för att inte gå ned i vikt om man är otränad?
Samt...Hur sorgligt dålig var jag innan?
Jag tänker inte lägga ner någon större utredning på dessa frågor men om jag håller i träningen kommer jag nog klättra upp i viktskalan igen. Jag har alltid haft lätt för att bygga muskler och kommer nog biffa på mig lite om jag tittar på en skivstång eller liknande.
Jag lade ytterligare en aktivitet till min multisportande träningsvecka. Igår söndag var jag ute i Björklinge på kvällen och spelade hockey med Iron. Förhoppningsvis kan jag även vara med i fortsättningen på söndagskvällar. Lite beroende på bygget på Sollerön och träningstider. Men ytterligare två konklusioner drog jag av gårdagskvällen. Hockey är skitkul! samt Hockey är inte ett dugg likt bandy!



