Sollerön

Senaste två helgerna har vi varit på Sollerön, men kameran har inte åkt med någon av gångerna. Därav finns det lite dokumenterat från dessa två tillfällen. Dock finns det några sunkiga bilder från mobilkameran som förtäljer progressionen i bild!

Ventilationen "klar"...nja men nästan.

Lyse på andra vindsdelen.

När snön försvann kunde vi bestämma var skorstenen skulle hamna på taket. Schaktet är klätt på insidan med gips.

Nu till helgen kommer vi vara hemma i Uppsala och ladda inför långhelgen vid påsk. Skönt med vår och varma vindar när man bygger (dock suger det i skidåkartarmen på vårvintern...).

Scoutade rännor

Förrförra helgen "pajjade" jag knät i Idre. En olycklig slide på en flaska på dansgolvet ledde till ett knä svullet som en handboll. Efter besök hos läkare och hembesök av min privata sjukgymnast konstaterades att ingen allvarlig skada är skedd. Lite uttänjt här och kanske lite ruptur där, men inget som jag måste lägga mig under kniven för. Dock fick skidsäsongen ett snöpligt, och i min mening för tidigt, slut. Inte mycket att göra åt, utan det är bara bita ihop och komma igen. Mindre tid till skidåkning ger ju mer tid till husbygge, därtill ger mindre tid till skidåkning mer tid till planering av skidåkning. Senast i Hemsedal scoutade jag två linjer som jag absolut vill åka, vid bättre vind och snöförhållanden än vid årets resa.

Skogshornsrenna, ca 45 grader och ungefär 700 höjdmeter.

Nibbiskaret, 600 möjdmeter (från toppen), smalt insteg och ungefär 40 graders lutning.

Men man behöver inte ta sig över gränsen för att hitta coola rännor, mitt slösurfande på nätet fann denna pärla i jämtländska fjällen.

Nu skall jag isäng och läsa The Villain om Don Whillians. Boken är på engelska, då jag tycker ofta böckerna är bättre på originalspråk än översatta. Dock så måste jag snart bita tag i en bok skriven på tyska, då mitt nyårslöfte bestod av att läsa minst två böcker skrivna på tyska detta år.

Aufwiederhören!

Rendalssölen

Från Hemsedal styrde vi kosan mot Rendalssölen, beläget ca 9 mil väster om Idre. Planen denna gång var ej att bivackera i snögrotta (som förra gången jag var i området). Utan att inkvartera oss i Sandbustugan, en raststuga som slogs upp 1951. Jag hade vid min tidigare visit enbart sett stugan på håll och ej varit framme och kollat status på dess fasciliteter.

Blåsigt som vanligt, denna gång blev den Södra Sölen besökt av våra skidor.

Efter att vi famlat i snöyran ett tag hittade vi dock stugan i fint skick. Madrasser, kamin och utehus...rena lyxen. Veden var dock i suraste laget, men efter vi fått igång elden med valda delar av själva vedkorgen/lådan hade vi en värmande eld hela kvällen.

Posera bör man!

Vi sov gott i våra sovsäckar och kvällen bestod av middag med tillhörande rödvin och mörk choklad till efterrätt. Som dunderavslutning på vår supé hittade vi tomtebloss som vi firade av kvällen med till tonerna av dålig techno från min mobiltelefon.

Salut!

Toppturen bjöd på kraftig vind och dålig sikt men trots detta lyckades mina pontooner nosa upp mjuk surfsnö i en gryta. Sölen avslutade vår norgeturné och vi styrde kosan mot Idre Fjäll, varm dusch, torra strumpor och riktig toalett. Skönt med dusch...tråkig kulle till fjäll.

Superstoked!

Bäckravin

Hopblåst snö i bäckravinen är moro!

Fika i solen = Tummen opp!!

Blåsigt på 1400 möh. Idag driter vi i åkningen då det blåser upp mot 30 m/s i byarna enligt uppgifter. Snart drar vi till Rendalssölen.

Pudder i skogen

Poontonerna dansar fram.

Skorpan cruisar.

You godamn´better belive!

Hemsedal

Igår anlände vi sent på kvällen till Hemsedal. Resan gick bra men kort & gott kan konstateras att norska vägar suger...punkt. Ovan, skorpan krigar uppför Nibbe´s "halfpipe".

Good cop, bad cop.

Afterski i garget vi bor i.

Skidor...

på längden, tvären och bredden. Skid VM är i full gång i Holmenkollen och givetvis sitter jag bänkad i soffan framför teven när det smäller. Men helt försoffade är vi dock inte. Torsdagen bjöd som bekant på långfärdsskridsko, igår blev det en löprunda och idag skidade vi i Hågadalen. Planen var att åka från kung Björns hög mot Hammarskog. Men i en snabb utförslöpa missade vi en avstickare och vi fortsatte runt det så kallade Kung Björns spår. En liten trevlig slinga i skogen som vi känner igen från tidigare löprundor. Jag hade med fika i en ryggsäck och vi hittade en sten i lä med utsikt över skogsbrynet (vände man sig hade man en charmant utsikt över nya COOP i Stenhagen).

Sol=check, snö=check, choklad=check!

Imorgon vankas löprunda med Micke, vasaloppsbrunch och som grädde på moset 5 milen i Holmenkollen.