Vår färd fortsatte mot Sylarnas fjällstation, 19 km över fjället. Huda en hel dag som brukligt? Nepp! Bandvagn på en timme, jäsigt värre.
Väl uppe på Sylarna blåste det rejält hårt och vi möttes av nyheten att Brinken plockat hem tredje Vasan i rad. Inspirerade av den bedriften gav vi oss ut i stormen. Sikten var dålig, snön var crap och isvinden mördande. Men den sämsta dagen på skidor är alltid bättre än den bästa dagen på jobbet! Vi stretade oss in i Slottsdalen i hopp om lä, fick ingen och blåste sedermera hem till fjällstation.
Undertecknad frusen, Mack-Torsten nöjd efter två dubbla lingongrova.
Simon the Semicolon visar upp sin patenterade skolios-posé med Slottet i fonden.
Åter på station bjöd kvällen på bastu, folköl och panpizza toppad med mögelost samt rödvin på tetra. Inte pjåkigt! Detta för mig in på definitionsskillnaden mellan "The good life" och The Luxury Life". Att avsluta en misärdag i fjällen brukar för egen del avslutas i TGL. Det kan sägas vara en vänster-höger skala då man våt, trött och hungrig återkommer till det goda livet. Längst till vänster på TGL skalan, och tillika det första återträdet till civilisationens bekvämligheter, är torra kläder. Sedan fortsätter bekvämligheterna med varm mat och dryck, tält, sovsäck och för att sen avslutas med väggar och tak samt värme. Någonstans där övergår TGL skalans högra del till TLL´s vänsta del. Den börjar med varm dusch, köpe-mat, bastu, serveringstillstånd, wifi, motoriserad transport och fortsätter egentligen med alla de bekvämligheter som kan tänkas.
Denna resa var alltså en högerförskjutning på skalan från att krypa ned i en sovsäck och njuta av en jetboil-lagad middag till att sitta i en fjällbastu och sedan strosa iväg till en trerätters middag.
The Luxury Life alltså!
Tycks ha varit en lyckade fjällvecka vilket förskjutningen på TGL-skalan också styrker.
SvaraRaderaEn bra medicin för att väcka kroppsandarna till liv efter influensan