Long time..no inlägg

Jag har haft alldeles för kul för att uppdatera bloggen. Sjukt bra skidåkning i Sunnmöre har varvats med byggjobb på Sollerön. Nedan får ni några smakbitar.

 Shorty fixar inbyggda hyllor i vardagsrumsväggen-

 Stopp i avloppet. På kommunsidan... KATCHING!

 Conny B gör det han kan bäst, rör i rör.

Shorty tar stegen till hjälp. Spackla, slipa,spackla, slipa på repeat.

Stage 5, Orkan

Färden tog oss sedan tillbaka till mer bebodda samhällen. Vi droppade av MT i Undersåker och han tog nattåget hem. Undertecknad och Simon the Semicolon tog in på Hotell/vandrarhem i Edsåsdalen som enda gäster. Lite The Shining-varning var det när man vankade omkring där mol allena.

Vad bjuds det på idag i storköket?

Dagen efter styrde vi kosan mot Vålådalen för en tur på Ottfjället. Det blåste hårt och ganska omotiverad släpade jag mig ut till bilen.

Se vad det sprudlar av glädje och åklust! Inte så sugen på att kliva ur den varma bilen.

Vi fick oss antagligen det sämsta åket i mannaminne. Det blåste stenhårt och Simon blåste regelrätt omkull samt att min stighudspåse tog ett sista farväl och flög sin kos. Väl åter i bilen styrde vi kosan mot Trångsviken för lite socialiserande och våfflor. På P4 Jämtland berättade de att på Sylarna hade det blåst 42 m/s (dvs orkanstyrka) samt att vägen mnellan Storulvån och Handöl var stängd. Skönt att vi hann därifrån.

Från Trångsviken åkte vi mot Lofsdalen för del två, den liftburna delen, av veckan. Såg mycket vindfäll i skogen och missade en älg med god marginal.

Stage 4, Hållfasthetslära

Sista dagen i Sylarna tog vi en tur till Lillsylen. Solen sken och vinden blåste, så vi höll oss i grytan. Ca 14:00 avgick fjällexpressen ner till Storulvån (det var verkligen svårt att få klara bud om detta), så vi gav oss iväg "tidigt" och fick en förmiddag på fjället.

Lunch!

Som för att fira att det var MT´s sista dag i frihet innan nattåget avgick till verkligheten passade han på att "stampa på champagneglaset". Kombinationen bakåtvikt och ett par tunga, starka lår gjorde processen kort med med den begagnade bindningen. Två bultar rakt av, skönt att inte behöva ombesörja ett avskjuvat tibia i alla fall.

Åhej...

Åhåå...han ser glad ju glad ut!

Stage 3, SOL Goddammit!

Äntligen vaknade vi upp till en perfekt vinterdag! Nja det blåste ju en hel del förstås men det syns ju inte på bilderna, så vi kallar den perfekt. Vi gav oss av mot Martins åk i Tempeldalen. Vi valde att gå långa vägen så att vi gick upp i åket som vi skulle ned. Vi kunde kommit över kammen från Slottsdalen, vilket hade inneburit en kortare approach, men då hade vi åkt ned i det okända. Med tanke på på den vindpådrivna snötäcket så ville vi reka åket först.

Sol på templet.

Upp mot Djävulspinaklarna, undertecknad hudar MT bootar.

Ni kanske undrar varför Mack-Torsten heter just så? Jo i och med att MT lever efter devisen "Stighudar, we don´t need no stinkin stighudar" när det börjar gå uppför på skrå så bootar han hellre 400-500 höjdmeter. Det är som att köra en Stairmaster på gymmet i 1,5 timme med slalompjäxor på fötterna och 15 kilo på ryggen. Alltså: jobbigt! Ergo: Energi! QED: Micke blir Mack-Torsten då han slukar mackor som en automatkarbin.

Keep it up MT! Only 300 vertical meters to go!

Kammen mellan Tempeldalen och Slottsdalen, hudar av och peka spetsarna neråt!

Behöver jag säga att det var bra?

Stage 2, blåst och the luxury life

Vår färd fortsatte mot Sylarnas fjällstation, 19 km över fjället. Huda en hel dag som brukligt? Nepp! Bandvagn på en timme, jäsigt värre.

Väl uppe på Sylarna blåste det rejält hårt och vi möttes av nyheten att Brinken plockat hem tredje Vasan i rad. Inspirerade av den bedriften gav vi oss ut i stormen. Sikten var dålig, snön var crap och isvinden mördande. Men den sämsta dagen på skidor är alltid bättre än den bästa dagen på jobbet! Vi stretade oss in i Slottsdalen i hopp om lä, fick ingen och blåste sedermera hem till fjällstation.

Undertecknad frusen, Mack-Torsten nöjd efter två dubbla lingongrova.

Simon the Semicolon visar upp sin patenterade skolios-posé med Slottet i fonden.

Åter på station bjöd kvällen på bastu, folköl och panpizza toppad med mögelost samt rödvin på tetra. Inte pjåkigt! Detta för mig in på definitionsskillnaden mellan "The good life" och The Luxury Life". Att avsluta en misärdag i fjällen brukar för egen del avslutas i TGL. Det kan sägas vara en vänster-höger skala då man våt, trött och hungrig återkommer till det goda livet. Längst till vänster på TGL skalan, och tillika det första återträdet till civilisationens bekvämligheter, är torra kläder. Sedan fortsätter bekvämligheterna med varm mat och dryck, tält, sovsäck och för att sen avslutas med väggar och tak samt värme. Någonstans där övergår TGL skalans högra del till TLL´s vänsta del. Den börjar med varm dusch, köpe-mat, bastu, serveringstillstånd, wifi, motoriserad transport och fortsätter egentligen med alla de bekvämligheter som kan tänkas.

Denna resa var alltså en högerförskjutning på skalan från att krypa ned i en sovsäck och njuta av en jetboil-lagad middag till att sitta i en fjällbastu och sedan strosa iväg till en trerätters middag.

The Luxury Life alltså!

Stage 1

Som nämnts tidigare avgick resan efter jobbet på fredagen med destination Åsarna. Efter en lagom tripp på 43 mil inkvarterade vi oss i Åsarna Skidcenters vandrarhemsdel. Ovant att bo i Åsarna utan någon som helst ambition att åka längdskidor. Sin vana trogen hade Mack-Torsten fixat allt i sista sekund. Bindningarna monterades till exempel 1 timme innan avfärd. Kvällsunderhållningen bestod således av att skära till MT´s nyinköpta hudar. Men vad annat finns att göra i Guldbyn på en fredag?

Arbetsfördelning: en skär koncentrerat, en muppar...vinnande koncept.

Därefter styrde vi kosan de sista 20 milen till Storulvån. Det var lite småkörigt med trafik runt Åretrakten då det var stugbytardag för "Stockholmsveckan". Om jag vill åka till Stockholm åker jag dit, varför skall Åre vara som ett mini-Stureplan? Bajsnödigt!

Vi ankom lagom till lunchtid i Storulvån, checkade in och tog en tur upp på Getryggen. Man kunde nästan tro att fjället hade liftaxcess då det fullkomligen kryllade av åkare och spår. Bra snabbtur dock som bjöd på lite mjuksnö och en lagom wake-up call för kroppen. Det sista av mina förkylningssymptom rann ur kroppen på vägen upp.

På toppen med Sönner-Tväråklumpen i bakgrunden.

Eftermiddagen bestod av dusch, bastu samt trerätters middag. The Luxury life inget snack om saken!

Vi bodde i gamla station som bjöd på en termos-kopp Cognac av finaste slag.

Teaser

I förra veckan var jag ledig och den såg ut enligt följande:

Uppsala-Åsarna-Storulvån-Sylarna-Åre-Edsåsdalen-Vålådalen-Trångsviken-Lofsdalen - Ramundberget-Lofsdalen -Uppsala

Simon The Semicolon med Tempeldalen i bakgrunden.

Veckan bestod annars till stor del av "The luxury life" samt klassiskt svenskt fjällväder. Mer om det senare!

Åter i livet

Efter två veckor i sjuksängen samt en 5 dagars "tillbaka på benen" -period fick jag äntligen röra på mig i solskenet i helgen. Mycket välbehövligt då min bleka, sjukdomsutmärglade nuna gick under benämningen spöket Laban på jobbet.

Byspåret på Sollerön är ganska flackt men går i stället i pittoresk stil över åkrar och mitt mellan gårdar och hus. Isföret mottogs tacksamt då jag kunde minnas glorydays (då jag var stark och vältränad) och dubbelstaka mig runt hela banan. Ta ekvationen två veckors sängliggande + ytterligare en veckas inaktivitet + två stakpass i helgen + innebandy igår = träningsverk! Fint dock att väcka kroppen då det bär iväg mot jämtlandsfjällen på fredag. Ahh the good life!

Biverkning : Amish

En oväntad bieffekt av två veckor i sjukbädden är att man helt plötsligt blir amish. Oväntat, men det kommer till användning när radiopejlaren ringer på dörren. Då är det bara att öppna med ett stearinljus i handen.. Vad önskas?

Kantboll: amish eller pedofhile beard?

Förebilderna

Resultatet

På ön är man rädd för odd-fellow sällskapet, det skulle bara veta vilka som huserar i grannhuset!

Det nya året..

har börjat med goda föresatser. Jag har tränat något upp till 7 pass i veckan (förvisso är vissa pass 30 min jogg) men det är en bra start i alla fall. I helgen fick vi äntligen nyttja vårt Solleröhus för friluftsaktiviteter, ja och byggande förstås. Både Lördagen samt Söndagen bjöd på längdskidåkning i strålande sol. Reflektion: det är jävligt jobbigt att staka.

Huset i vinterskrud, från ytterdörr till skidspår ca 2-300 meter. The good life!

Vardagsrummet har börjat gipsas, infällda hyllor i väggen skall det bli. Jajamensan.

Ledighet

Hallelulja vad skönt det har varit med julledighet! Har inte haft den minsta tanke på att sätta mig och blogga, utan enbart njutit av avsaknaden av måsten. Julen såg ut ungefär enligt nedan:

Stormen Dagmar gjorde Sollerön strömlös under en dag.

Celebert återbesök av M & Co.

OSB i hall, och i "kyrkan".

Innan osb tattades det el och isolerades väggarna en sväng.

2 dagars rekreation vid Elgåhogna i närheten av Grövelsjön. Misärstorm och mjuksnö i en fin mix.

Framsteg

Vintertecken 2

I Sunnmöre dumpade det 65 cm snö i Måndags och i Hemsedal föll det 20 cm i förrgår. Men Kung Bore lyser med sin frånvaro på våra breddgrader. Jag tog mig själv i kragen och gav mig ut på jakt efter vintertecken. Jag hittade i alla fall is med två millimeter snö på. Let´s do this!

Jag upptäckte att det inte är dagens Einstein att köra upp kajaken på isen för att ta ett kort. Tydligen är inte kölen särdeles platt och 2 gradigt vatten inbjuder inte till dopp direkt.

Vintertecken

Det står ett par skidor i hallen igen. Ett mycket säker tecken på att vintern är i annalkande. Borde vara med i bondepraktikan egentligen... Denna gång är det inte undertecknad som har fyndat, utan jag agerar helt enkelt köpare åt M.

Völkl Mantra -06. Sista årgången som gjordes i Tyskland.

Min gamla Naxo-topptursbindning skall slängas på och sen kan jag få sällskap på turerna i vinter.

Gött mos!

Nya bilder

I helgen blev det inget bygge alls. Vi var hemma och förlustade oss istället. Men lite bilder från förra helgens idoga arbete kan ni få.

Köksskåp under montering

Det börjar arta sig!

Gräset hade växt en hel del på en vecka. Nu blir det nog inte så mycket mer i år. Om inte värmen håller i sig...

Småpill

Vi gjorde allsköns möjligt småpill den här helgen. Lördagen bestod bland annat av att avsluta innedörrsprojektet med salningslister, dörrfoder och handtag. När dörrfodret satt på båda sidor kunde vi även sätta klart golvlisterna i sovrummet.

På söndagen slängde vi upp lite osb också, för att ha något rejält att göra. Blivande toa/dusch i hall.

Dörrparti mot köket från groventrén sett.

Nästa helg blir det premiärsova!

Shorty började även med att montera köksstommar. Vi hade handlat ett jättelast från IKEA under veckan. Dock gjorde vi ett omtänk väl på plats, så vissa grejer körde vi tillbaka till Uppsala. Nästa helg kommer vi dock att marschera på med köket lite mer.

Solleröjobb

Det börjar bli tjatigt men helgen innebar lite mer bygge. Vi fortsatte på vår "tredjedel", dvs den del vi har för avsikt att göra helt klar först. Det innebär ett kök, ett sovrum och groventrén. Shorty lade även sista touchen på fasaden inför vintern.

Säsongens sista målningsarbete utomhus?

Innerdörr och foder, andra sidan skall få en salningslist innan fodret kommer på plats.

Golvlist på plats!

Fortsatte med min idoga träning (frivilligt att infoga ironiskt leende här).

Tisdag: Innebandy

Torsdag: Stavgångsintervaller

Lördag: Rullskidor (skrek på hund & höll på dra i backen pga svarthalka) + bygge

Söndag: Bygge + hockey

Inte så man blir mörkrädd av träningsdosen direkt. Men nu har faktiskt några veckor fortlöpt med kontinuerlig träning. Framförallt stavgången, som är snuskigt jobbig, har givit ett lyft.

PS. Jag målade på hockeyn i söndags, uzza! DS

Hur gör man? - Multisport

Snarare är frågan Hur gör man inte? ...för att gå ner i vikt. Jag har aldrig försökt med det så jag är ingen expert i ämnet. Men jag råkade av en slump väga mig för någon vecka sedan. Vågen gick ner under 80 kg för första gången på flera år. För fem år sedan vägde jag 83 kilo i rena muskler och stål. Inte en gnutta fett på kroppen. Den senaste året har jag fortsatt vägt 83 kilo, men med den ogynsamma kombinationen fet& klen.

Murray proppar på blå. TUNGT!

Mickes och min kajaktur blev ett litet startskott för min träning under hösten. Jag har för en gångs skull haft en viss kontinuitet i min träning. Detta innebär alltså innebandy på tisdagar, stavgång på torsdagar och husbygge under helgen (med 30 minuters rullskidåkning på lördagsmorgonen som frukost). Detta har pågått konsekutivt nu under några få veckor och således renderat mig en viktnedgång på dryga 3 kilo. Två ganska klara frågor springer ur detta faktum. Hur gör man för att inte gå ned i vikt om man är otränad?

Samt...Hur sorgligt dålig var jag innan?

Jag tänker inte lägga ner någon större utredning på dessa frågor men om jag håller i träningen kommer jag nog klättra upp i viktskalan igen. Jag har alltid haft lätt för att bygga muskler och kommer nog biffa på mig lite om jag tittar på en skivstång eller liknande.

Jag lade ytterligare en aktivitet till min multisportande träningsvecka. Igår söndag var jag ute i Björklinge på kvällen och spelade hockey med Iron. Förhoppningsvis kan jag även vara med i fortsättningen på söndagskvällar. Lite beroende på bygget på Sollerön och träningstider. Men ytterligare två konklusioner drog jag av gårdagskvällen. Hockey är skitkul! samt Hockey är inte ett dugg likt bandy!

Helgens arbeit

Vi fortsatte med framåtskridandet. Kort kan helgen sammanfattas med golv, kabel, dörrfoder.

6-kvadratare ut till garaget. Gick bättre än väntat att dra den i den redan nedgrävda 50-slangen.

Varmt och gött när vi kom. Bergvärmepumpen står och går.

Efter lite fintrimmning med diamantslipen på flytspacklet lade vi golv.

Valnöt, inte för mörkt...inte för ljust var tänket.

Vintern är här!

Imorse var det frost på vindrutan. Ett klassiskt tecken på att vintern är i antåg. Jag har länge kontemplerat att komplettera bilens helljus med extraljus. Dock så skall det ju inte bara tänkas utan även göras. Tiden har gått till annat. Men nu gjorde jag slag i saken i måndags och ägnade eftermiddagen åt en installation.

Tåtade in ett relä bredvid batteriet.

Jag jobbade enligt följande:

1. Vilken är helljuslampan? - Slå på helljus.

2.Vilken kabel ger spänning vid helljus på, framme i lampan? - Mät, koppla in dig på den kabeln.

3. Koppla relät. - matas avsäkrat från batteriet, styrs av helljuset.

4. Koppla in extraljusen till relät.

5. Prova & mät.

6. Sätt fast lampor.

7. Snygga till med kabelskydd och gör stabiliseringsstag.

Eftersom grillen är integrerad med huven blir det bökigt med stabiliseringsstag som är skruvade i grillen (som brukligt). Jag gjorde en egen fiffig lösning med gaffellänkar ,en gängstång, muttrar och några brickor. Vill du öppna huven? Ut med sprinten och öppna på!

Mörkret börjar ju mer och mer krypa på så det är skönt att få detta fixat. Men med mörkare tider går vi även mot kallare tider. Detta innebär att det snöar i vårt land!

Mer ljus! Bilen hälsar att Adde-mustaschen är ett kollage.

För två helger sedan var vi som bekant i Bruksvallarna. Då såg vägen upp på Kläppen ut enligt nedan.

Men nu ligger snön och rullskidbanan mellan Bruks och Ramund är farbar. Och det ligger ju alltid "minst en dm till uppe på Kläppen" (Gammalt härjedalsuttryck, ofta överhört i en vallabod)

Bild från langd.se